Aleholm
 - lite mindre, mycket bättre

SYV-information gymnasiet

På denna sida får du veta mer om:

1. Betyg på gymnasieskolan
2. Studier efter gymnasiet

I gymnasieskolan sätts betyg efter varje avslutad kurs. Varje kurs omfattar minst 50p. Nedan kommer en beskrivning på examensbevis eller utdrag ur betygskatalog samt hur man räknar ut sitt jämförelsetal.

Betyg

Examensbevis eller studiebevis

En elev kan få ett examensbevis (2500 gymnasiepoäng) när de genomgått ett fullständigt nationellt program. Examensbeviset är en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven slutfört och det gymnasiearbete eleven utfört. Ett examensbevis kan endast skrivas ut en gång, förutom om du har en yrkesexamen och vill ha en högskoleexamen. Examensbeviset används vid anställning och krävs vid ansökan till vidare studier.

En högskoleförberedande examen får man genom att få godkänt i minst 2250p, på gymnasiearbetet, i svenska 1, 2 och 3, i engelska 5 och 6 samt matematik 1.

Yrkesexamen får du genom att få godkänt i minst 2250p, på gymnasiearbetet, i svenska 1, engelska 5 och matematik 1 samt i minst 400p inom de programgemensamma karaktärsämnena. För att få grundläggande behörighet krävs även godkänt i svenska 2 och 3 samt engelska 6.


Elev som inte är berättigad till ett examensbevis får ett studiebevis. Detta dokument ger inte behörighet till vidare studier men går att komplettera efter gymnasietiden.

Konsekvenser av betyget Icke Godkänd (F) i examensbeviset

Betyget F kan innebära att man inte blir behörig till vidare studier.
Betyget F kan också innebära att arbetsgivare reagerar negativt när man söker arbete.

Prövning

Om en elev har F i någon kurs kan eleven ansöka om att göra en särskild prövning under gymnasietiden. Om man har betyget E eller högre får man inte göra prövning under gymnasietiden.

Hur räknar man ut betyget?

Efter varje kursslut sätts betyg. För att räkna ut sitt jämförelsetal måste man börja med att översätta betygen till poäng:

  • F = 0
  • E = 10
  • D = 12,5
  • C= 15
  • B = 17,5
  • A = 20

Alla kurser man läst räknas med förutom gymnasiearbetet och utökade kurser om de inte krävs för behörighet eller om de är meritkurser. Har man E i Ma 1 är värdet = 10 poäng som multipliceras med värdet av kursen som i Ma 1 är 100 poäng, alltså 10x 100 = ett värde på 1000. Man räknar ut alla kurser på samma sätt för att i slutet summera alla kursers värde vilket blir ett tal mellan 20-50 000. Det talet dividerar man med de antal poäng som betyget har vilket i ett examensbevis vanligtvis är 2400 gymnasiepoäng (gymnasiearbetet räknas inte med). Det tal man då får fram är det jämförelsetal (medel) som eleven har. Till detta läggs eventuella meritpoäng (se avsnittet Högskola nedan). Vill du veta mer besök VHS hemsidalänk till annan webbplats. Du kan använda studentums hemsidalänk till annan webbplats för att räkna ut jämförelsetalet.

SYV-information om fortsatta studier efter gymnasiet

Har du funderingar på att läsa vidare efter gymnasiet eller kanske om några år? Här följer en kortare beskrivning på en del av de allra vanligaste eftergymnasiala utbildningar som finns.

Högskolan

För att kunna söka till högskolan så måste du uppfylla vissa förkunskaper, sk behörighet. Behörighet består av grundläggande och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs till all högskoleutbildning och kraven är desamma för all utbildning. Goda kunskaper i svenska och engelska är mycket viktigt för att du ska lyckas med dina högskolestudier. Nedan kommer behörighet och urval beskrivas, men för de som fått slutbetyg före 1/7 2011 gäller andra regler. Områdeskurser ger meritpoäng och kan läsas om på www.antagning.selänk till annan webbplats.

-Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet har den som har fått ett examensbevis från ett högskoleföreberedande program i gymnasieskolan eller ett yrkesförberedande program där eleven har godkända betyg i Matematik 1, Svenska 1-3, Gymnasiearbete och Engelska 5-6. För att få ett examensbevis krävs det 2500 gymnasiepoäng och utav dem ska minst 2250 poäng vara godkända. En yrkesexamen kräver även E på kurser inom de programgemensamma karaktärsämnena som omfattar minst 400p.

-Särskild behörighet

Den särskilda behörigheten är oftast formulerad som krav på kunskaper i vissa kurser eller ämnen från gymnasieskolan. Den särskilda behörigheten framgår vid respektive utbildning, och det krävs minst Godkänd (E) för att godkännas som behörighet.

-Urval

Oftast är antalet sökande till en utbildning större än antalet platser. Därför görs urval bland de sökande. I betygsurvalet görs urval på betygsresultat och i provurvalet görs urval på högskoleprovsresultat. Du kan samtidigt ingå i både betygs- och provurvalet.

-Betygsurval

Grupp 1 (direktgruppen)

  • slutbetyg från gymnasieskolans program
  • betyg från komvux, minst 2/3 av gymnasiepoängen från vuxenutbildning

Grupp Blex

  • tillfällig urvalsgrupp för de som har gymnasieexamen, gäller från höstterminen 2014 tom vårterminen 2017

Grupp 2 (kompletteringsgruppen)

  • betyg från gymnasieskolan antingen i kombination med betyg från komvux eller i kombination med betyg från gymnasieskolan av den som inte är elev där
  • betyg från vuxenutbildning där gymnasiepoängen från komvux utgör mindre än 2/3
  • styrkt särskild behörighet genom basårsstudier/folkhögskolestudier eller motsvarande kunskaper

Grupp BF

  • studieomdöme från folkhögskola

Platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i var och en av grupperna. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp skall antalet platser i grupp 2 reduceras med en tredjedel. Denna andel skall tillföras grupp 1 och Blex.

-Provurval

Högskoleprovsresultat. Det bästa resultatet inom 5 år räknas. Proven genomförs varje termin och anmälan görs genom studera.nu.

Program och kurser

Du kan läsa hela program som högskolan har kombinerat av olika kurser eller så kan du läsa kurser och kombinera ihop din egen examen. En termins heltidsstudier innebär 30 högskolepoäng. Det finns olika typer av examen på högskolan, Högskoleexamen 120 hp, Kandidatexamen 180 hp, Magisterexamen 240hp, Yrkesexamen 60-330 hp. Högskolornas hemsida är studera.nulänk till annan webbplats .

Yrkeshögskolan (YH)

YH är en eftergymnasial utbildning som oftast har studietid mellan 1-3 år. Utbildningarna är inriktade mot arbetslivet och har LIA (Lärandet i arbete) en tredjedel av utbildningstiden. För att bli antagen krävs grundläggande behörighet samt till vissa utbildningar krävs även särskild behörighet. Vill du veta mer om KY-utbildningar gå in på YH-utbildningarlänk till annan webbplats.

Folkhögskola

Folkhögskolor har ofta allmänna kurser, yrkeskurser eller kortare kurser. Folkhögskolor har en annan studieform och varje skola beslutar själv över sin verksamhet och profil. Folkhögskolan är till för vuxna studerande, en del komplettera luckor eller skaffar behörighet till högskolan. Det finns också ett stort utbud av konstnärliga utbildningar, teater, drama, media och hantverk mm se Folkhogskola.nulänk till annan webbplats .

Kommunal vuxenutbildning

Behörighet att delta i en kommunal vuxenutbildning har du som fyller 20 år senast andra halvåret som kursen startar och saknar eller har brister i sådana kunskaper som kursen avser att ge, samt har förutsättningar att följa undervisningen med hänsyn till tidigare studier och verksamhet. När du slutfört ett gymnasieprogram med ett slutbetyg och är 19 år kan du i mån av plats studera på komvux för ex. behörighetskomplettering.
Behörighetskomplettering är till för dig som saknar en kurs som krävs för särskild behörighet till den vidareutbildning som du hade tänkt dig. Utbyteskomplettering är när man byter ut ett betyg i en kurs mot ett annat, man läser upp betyget. När det gäller utbyteskomplettering är det ingen självklarhet att man blir antagen till de kurserna då man prioriteras i sista hand till platserna som erbjuds. Tilläggskomplettering är när du läser till kurser som du inte tidigare haft i din gymnasiala utbildning. Kompletterar du hamnar du i urvalsgrupp 2. Vill du veta mer om Aleholms vuxenutbildning se under SYV-information komvux.

Studera utomlands

Om du vill studera utomlands så måste du börja planera det i mycket god tid. Det är du själv som måste ta kontakter med de olika utbildningsorganisationer/stiftelser som hjälper till att förmedla utlandsstudier. Det blir mer och mer vanligt att man har utlandsstudier under sin utbildningstid på högskolan.

Studieekonomi

CSNlänk till annan webbplats är den myndighet som handhar all studieekonomi. Vi hjälper dig om du har frågor kring din studieekonomi eller kommande funderingar på studieekonomi. Läs under den separata sidan för studieekonomi.

Syv:
Katrin Holmberg 0382-153 88

 Hjärtlandavägen 9, 576 80 Sävsjö     Tel: 0382-153 91     Frånvaroanmälan: 010-888 70 50 eller via Vklass         Mejl: aleholm@savsjo.se